Tillsammans släpper vi in framtiden

Denna sjunde rikskonferens på temat Samverkan Skola - Arbetsliv behandlade bl a följande frågor:

• Hur stärks samverkan mellan skolan och arbetslivet genom tillämpning av Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesorientering?
• Hur kan en pedagogik inriktad mot entreprenörskap bidra till ökad motivation hos elever och skolpersonal?
• Hur kan arbetsliv och skola klara kommande utmaningar i en ny verklighet?
• Hur bidrar regeringens samlade skolpaket till ökade förutsättningar för unga människors framtid?
• Skall de som är äldre alltid bestämma?
• Ungdomars idérikedom, kunnande och arbetslivets kompetensbehov, hur kan de förenas under 2010-talet?

Konferensen vände sig till personal inom för- och grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och högskola/universitet, skolpolitiker på alla nivåer, företrädare för arbetslivet m fl. Förhoppningen var att de tre dagarna skulle ge innovationskraft i företag, kommuner och i skolsystemet.

Konferensen inleddes dag 1 med tal av Barbro Holmberg, Landshövding i Gävleborgs län och Maj-Britt Johansson, Rektor på Högskolan i Gävle. Detta följdes av ett panelsamtal om dagens och morgondagens kompetensbehov, möjlighet att speeddejta företag och branscher samt avslutningsvis en ungdomspanel. Sture Löf inledde dag 2 med "Skolinspektionen kvalitetsgranskar gymnasieskolans yrkesutbildningar" (se artikel 2010-04-19). Under dagen talade även Gunnar Wetterberg, SACO, om Generationsväxlingens behov, Bettina Backström-Widjeskog om Fostran till företagsamhet (se kommentarer) samt Professor Henning Johansson om Skolsystemets möjlighet inför generationsväxlingen. Dag 3 började med panelsamtal med representanter från näringslivet och de fackliga organisationerna; Varför är det viktigt med samverkan mellan skola och arbetsliv. Avslutningsvis redovisade Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet, en färsk lägesrapport från regeringens skolreformarbete.

Kommentarer:

Bettina Backström-Widjeskog från Yrkeshögskolan Novia i Vasa presenterade sin avhandling "Du kan om du vill - Lärares tankar om fostran till företagsamhet". Hon menade att det var viktigt att skilja mellan att ha kunskap om företagsamhet och att fungera företagsamt. Fokus ligger på processen - inte på resultatet! De redskap som läraren behöver utgår från är reflektioner kring syfte, innehåll och framställning. Ett pedagogiskt perspektiv innefattar alltså både en attityd och en konkret verksamhet i det pedagogiska arbetet (Företagsamt lärande). De lärare som deltog i studien uppfattade i början syftet med pedagogiskt entreprenörskap till största delen som en utveckling av kvalifikationer för företagande där tyngdpunkten ensidigt låg på funktionell företagsamhet. När syftet tolkades som en utveckling av personliga egenskaper som bygger på kunskaper, attityder och förmågor vilka relateras till individuell och social företagsamhet med grund i humanistiska bildningsideal fick företagsamt lärande en klart ökad acceptans hos lärarna.

/ Ulrika Larsson, Umeå

Seminarier

Under konferensdagarna genomfördes ett 40-tal valbara seminarier, många med intressanta och tankeväckande innehåll. Här redovisas kort om några av dem, inklusive kommentarer:

Seminarium 1C

Från politisk vision till konkret skolsatsning - projekt Drivkraft Söderhamn. Eva Tjernström, kommunalråd; Margareta Högberg, förvaltningschef Barn och utbildning; Gunnar Olsson, förvaltningschef Lärande och arbete; Bibbi Lodmark, projektledare och lärare.

Kommentarer:

I Söderhamn finns det en grupp från den politiska nivån, från arbetsförmedling och skola som arbetar utifrån visionen ”DRIVKRAFTEN”. De utgår från definitionen; ”entreprenörskap” - en individs förmåga att förverkliga sina idéer. Från skolverkets sida vill man att ”entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet”. Och detta har man i Söderhamns kommun omvandlat till följande vision som man la fast år 2005. Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till livet. Det är inte ett ämne, det ska in överallt i undervisningen. Eleverna skall från förskolan och genom alla skolstadier vara entreprenör i sitt eget lärande och i sitt eget liv”.  I Söderhamn använde man sig av NUTEK:s definition ang. entreprenörskap ”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individen, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Syftet för dem i Söderhamn var: Att barn och elever ska uppmuntras till att bli entreprenöriella individer innebär inte alla ska bli företagare. Entreprenöriellt tänkande och nya lösningar behövs överallt både för att vi själva och samhället ska kunna utvecklas. När det gäller läroplanernas frirum;  lokalt tolkar lärare och elever målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisning. Llärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att coacha eleverna att göra val. Alltså ledarskap/ lärarroll blir då att undervisa – fånga kunnandet om lärandet – att coacha. Vilka kompetenser bör då tränas; förmåga att se möjligheter, tänka fritt utan begränsningar, företagsamhet, iderikedom, handlingskraft, uthållighet, kreativitet, mod, samarbetsförmåga, förmåga att uttrycka sig, självkänsla, nyfikenhet och ansvarskänsla. En utgångspunkt är:  Barn och ungdomar ska  vara aktiva och deltagande och känna att de har makten över sitt eget lärande och upptäcka att det de lärt sig har en praktisk tillämpbarhet – då bibehålls lusten att lära!

/ Lennart Ljung, Robertsfors

Seminarium1D

Har samverkan inverkan? Om pedagogiskt förhållningssätt för netreprenöriellt lärande. Åsa Falk Lundqvist, Eva Leffler och Gudrun Svedberg, Forskningscentrum Företagsamt Lärnade och Entreprenöriell Pedagogik, Umeå Universitet. På vilka sätt tolkas entreprenörskap i skolsammanhang i Sverige och internationellt? Vad framskrivs i den internationella strategin för entreprenörskap i utbildningen, vad söger forskning och hur sker tillämpningen? Vilken roll spelar samverkan mellan skola och arbetsliv i detta sammanhang?

Kommentarer:

Ett seminarium stack ut och det var 1D "Har samverkan inverkan? Om pedagogiskt förhållningssätt för entreprenöriellt lärande".  Att göra en sådan indelning av deltagarna i grupper vars syfte var att bli nytänkare var imponerade. Det lärde mig att det viktigaste är att man börjar med sig själv när det är dags för förändringar. Sätta sig i lekens värld. Våga prova. Vi är trygga i det vi gör och kan och våra roller, vi tror att det är det bästa det som vi har skapat, och delar gärna med oss av det men vi törs inte vara med och inbjuda till nytt. Att skapa i fantasins värld när vi får tiden och möjligheten. Skall vi gå framåt i ett entreprenadtänkande är det nog viktigt att kunna gå utanför invanda mönster, lyssna till allas kunskaper, erfarenheter och kompetenser och vara utanför rutan.

/ Berit Johansson, Lycksele

Seminarium 3A

Entreprenörskap i skolans ämnen - basen i det livslånga lärandet. Eva Engdell, Skolverket. Skolverkets uppdrag är att integrera entreprenörskap i grundskolans kursplaner och gymnasieskolans ämnesplaner. Förmågan att lösa probem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra är viktiga egenskaper att utveckla i skola som i arbetslivet. Tillsammans med skolans kunskapsuppdrag bildar dessa förmågor basen i det livslånga lärandet.

Kommentarer:

Eva Engdell redovisade Skolverkets arbete med att implementera entreprenörskap i skolan. På skolverket arbetar an ”stab” på ca 10 personer med entreprenörskap i skolan. En enkät med frågor om entreprenörskap har gått ut till samtliga lärosäten i Sverige, till kommuner och till Högskoleverket. Enkäten har inte sammanställts ännu. En kunskapsöversikt Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan har utarbetats av Forskningscentrum Företagsamt lärande och Entreprenöriell Pedagogik vid Umeå universitet. Kursplanearbetet är avslutat och entreprenörskapsperspektivet ska genomsyra samtliga skolämnen i grundskolan och i gymnasieskolan kommer särskilda kurser i entreprenörskap. Skolverket har också fördelat medel till skolor för utvecklingsinsatser. Syftet med denna insats är att skolledare, lärare och övrig personal i grundskolans senare år, dvs. år 6/7 till år 9 ska få fördjupad kunskap samt stärka sina förutsättningar att arbeta med entreprenörskap i skolan. Under hösten 2010 kommer utbildningsinsatser för samtliga lärarkategorier att genomföras och 2011 ingår entreprenörskap i lärarlyftet för grundskolans senare år och gymnasieskolan.

/ Eva Leffler, Umeå 

Eva Engdell redovisar resultatet av Skolverkets arbete. Skolverket ska stimulera entreprenörskap i skolan genom att främja samarbete, kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och genom fördelning av utvecklingsmedel ( 2,7 miljoner 2009/2010). En kartläggning är gjord via 6 pilotlän samt enkäter till 1 400 huvudmän. Kompetensutveckling planeras även för 2010. Syftet är förståelse - för begreppet entreprenörskap, för entreprenörskapets betydelse, förhållningssätt och metoder m.m. En forskningsöversikt blir klar nu under april. Min personliga reflektion gäller hur skolverket hanterar begreppet "entreprenörskap" i de nya läroplanerna. Enligt det som sades under seminariet kommer ordet "entreprenörskap" inte användas annat än i gymnasiets kurser om entreprenörskap - i övrigt kommer synonyma begrepp att användas i stället. Jag är förvånad att vi efter som många års prat om entreprenörskap fortfarande inte får det som vedertaget begrepp i skolan!

/ Ann-Britt Lidén, Norsjö

Seminarium 3E

Samverkan i praktiken - Hur gör man och hur gör man inte? Helena Palmheden, Farsta gymnasium och Skolverket. Seminariet var en kombination av föreläsning, diskussion samt grupparbete. Helena tog upp praktiska exempel på lyckade och misslyckade samarbeten utifrån egen erfarenhet av sitt arbete vid Farsta gymnasium, en av Stockholms förortsskolor.

Kommentarer:

Helena ser samverkan mellan skolan och arbetslivet som stimulerande i sitt arbete som lärare. Bl a berättade hon om sitt samarbete med en advokatfirma och en bank. Verklighetsbaserat lärande är en viktig del i hennes undervisning. Helena tycker att samverkan är mycket positivt och utvecklande både för eleverna, företaget, henne själv och skolan, men hon sticker inte under stol med att det ofta är eldsjälar som hon själv och personliga kontakter som leder till ett gott och lyckat samarbete. För att det ska bli så bra som möjligt är det av största vikt att båda parter upplever samarbetet viktigt, meningsfullt och sist men inte minst roligt. När man pratar om att samverka så kan man förklara det på många sätt, här följer några: gemensamt arbete, lagarbete, grupparbete, samråd, kompanjonskap. Vidare finns det många som undrar varför man ska samverka och vad man vinner på det och tittar man på vad Helena kommit fram till så ser det ut ungefär så här:

• Ur skolans perspektiv: Förstärka skolans profil. Kvalitetssäkra skolan – är vi i takt med tiden?
• Ur elevens perspektiv: Sätta saker/kunskaper i sitt sammanhang. Få en ökad förståelse. Ökad motivation
• Ur näringslivets perspektiv: Goodwill för företaget/verksamheten. Möjlighet att hitta framtida medarbetare. Träning i att möta nya generationer. Möjlighet till utbildning och i vissa fall skollokaler

Här följer några av Helenas praktiska tips utifrån hennes erfarenheter och lärdomar!

• Börja smått och sätt inte upp för stora mål.
• Var konkret och drivande.
• Det tar tid i början, avsätt tid. Det är viktigt med regelbundna möten.
• Förankra samarbetet i organisationen.
• Personliga relationer är viktiga. Försök få dem kontinuerliga.
• Följ upp och visa uppskattning.
• Erbjud unika fördelar för alla.
• Ha roligt och se möjligheter.

/ Charlotte Adolfsson, Nordmaling

Seminarium 3H

Ska den som levat längst bestämma? Om kloka möten och barn- och ungdomars förväntningar på vuxna ledare. Mats Trondman, Centrum för kultursociologi, Växjö universitet. I sin föreläsning beskriver, illustrerar och analyserar Mats Trondman, professor i kultursociologi, barns och ungdomars sätt att se på auktoritet, inflytande och ansvar.

Kommentarer:

Mats Trondman pratade utifrån sin forskning om barns och ungdomars sätt att se på auktoritet, inflytande och ansvar. Vilka förväntningar de har på vuxna ledare. Intervjuer som han gjort med barn upptill 19 år visade att de tycker att vuxna skall bestämma. De skall vara snälla (snäll = empatisk och stödjande), kunna säga ifrån, kunna bli arg ibland och kunna be om ursäkt. Hans föreläsning var livgivande och intressant. Jag tror att vi som lärare och/eller föräldrar behöver lyssna på denna typ av forskning med jämna mellanrum.  Han ”översatte” många av de attityder och handlingssätt som barn och unga har idag och som vi inte alltid förstår innebörden av som vuxna.

/ Evy Gustafsson, Vård- och omsorgscollege

Sammanfattande kommentarer:

Konferensen Samverkan Skola - Arbetsliv 2010 har erbjudit ett tillfälle för näringslivet och skolan att ta del av det senaste rönen inom kompetens, utbildning och arbete. Seminarierna har behandlat allt från generationsväxlingens behov till goda exempel kring olika strategier och samarbetsformer mellan arbetsliv och skola. När  konferensen avslutades fanns ingen självklar övertagare av stafettpinnen inför näst års konferens. Förhoppningen är att konferensen återkommer - för att förena ungdomars kunnande med arbetslivets kompetensbehov behöver vi en gemensam arena för att lyfta dessa frågor.